Peace out

Jag orkar inte mer,Jag saknar dig så himla mycket.Jag ångrar allt så mycket.Det känns som om allt va mitt fel,att de va jag som sa saker jag inte borde eller vare så att jag kanske inte kunde hantera det? jag hade en chans men jag sket i den,det är nog något av de dummaste jag gjort.Jag va rädd,jag visste inte vad jag skulle göra.Jag tänker på det om och om igen,hur det hade varit om jag gjort saker annorlunda,men om de ens hade varit så som jag tror de skulle blivit? allting bara kanske hade blivit skit?jag fick ingen annan chans,men det va väl bäst de?
allting som händer har ju en anledning,eller hur? it wasn't meant to be.
I sånna här moments önskar man att man kunde resa tillbaks i tiden och förändra allting,åh vad underbart det skulle vara!